Tittade på Gomorron Sverige i morse. Rapport meddelade att Skolverket uttryck oro över att Läx-RUT går ut över likvärdigheten i skolan och att detta speglar sig i betygen.
Skolverkets oro är naturligtvis berättigad och utvecklingen är naturligtvis inte oväntad. Vad som däremot är märkligt är Rapports sätt att beskriva vad som händer.
Enligt Rapport ökar skillnaden mellan de elever vars föräldrar ”gjort det aktiva valet att utnyttja Läx-RUT” och de elever vars föräldrar inte gjort det.
Det aktiva valet alltså. Som om det fanns ett val för alla. Som om alla föräldrar har råd – att det bara handlar om brist på engagemang hos föräldrarna.
Att Rapport formulerar det så gör mig djupt orolig. Public service borde klara av att göra en mer analytisk beskrivning av situationen.
Vad det rör sig om är ju att skillnaden ökar mellan dem vars föräldrar har råd att nyttja Läx-RUT och dem vars föräldrar inte har det. Läx-RUT, vars hela tanke är att omfördela gemensamma resurser till resursstarka grupper.
Det finns inget – och jag menar verkligen inget – argument för Läx-RUT som vilar på idén om en likvärdig skola. Tvärtom är Läx-RUT till sin konstruktion kontraproduktiv för en likvärdig och jämlik skola.
Mot det står ett socialdemokratiskt förslag om läxhjälp för alla. Hjälp utifrån behov – inte utifrån föräldrarnas plånbok.
Den som påstår att det inte finns skillnader i politiken får tänka om!
Den ofrivillige socialdemokraten 