Flyktingkrisen del 3 eller Varför regeringens politik på intet sätt är rasistisk

Östra och västra riksdagshuset i december. Svagt solljus.

Detta blir mitt tredje inlägg om den situation som av media fått benämningen flyktingkrisen. Jag har tidigare skrivit om situationen här och här. Kritiken mot regeringens försök att minska antalet asylsökande möter kritik från delar av vänstern – så även inom socialdemokratin. Jag har förståelse för att åsikterna går isär i frågan – men jag kan inte acceptera att regeringens politik beskrivs som rasistisk.

Läs mer

Jag röstar S eller I det stora och i det lilla

slogan_618x350

Det kommer nog inte som någon överraskning, men jag röstar på Socialdemokraterna.

Jag gör det för min sambo, som jobbar mot mäns våld mot kvinnor – ett område som borde prioriteras mer.

Jag gör det för min mamma, som behöver fler kollegor i skolan istället för nya skattesänkningar.

Jag gör det för min pappa, som hela sitt liv jobbat och betalat skatt och sedan blev utförsäkrad när han behövde samhällets stöd som mest.

Jag gör det för min syster, så att hon ska ha samma möjlighet att göra karriär som sina manliga kompisar.

Jag gör det för min systerdotter, som har rätt att få ärva en oförstörd jord.

Hur vi röstar spelar roll – både i det stora och i det lilla. Missa inte chansen att göra din röst hörd idag!

Nazister eller Demokratins själ

Demokratins fundament – de mänskliga rättigheterna – är viktigare än demokratins utfall. Det innebär att kränkningar av demokratins själ aldrig kan försvaras med att det sker genom demokratiska medel. När nazister röstas in i parlament är vi illa ute. Än så länge utgör de inget parlamentariskt hot – men det kan komma att ändras.

Om den dagen skulle komma, då får vi inte gömma oss bakom någon naiv liberal inställning om att respektera nazism vore det demokratiska. Nazism är till sin natur demokratins antites. Vad den än hotar oss med ska vi svara med tiofaldig styrka och övertygelse.